Klevet – Blåberga

Historik Klevet – Blåberga (Klevet nr 1 och Blåberga nr 1)

Vår gård härstammar från rubricerade fastigheter enligt fastighetsregistren. Det är ett grannlaga arbete för en icke initierad att forska i ämnet, och de äldsta dokumenten, som vi f n har att tillgå, är daterade 1829. Vi får utan vidare erkänna, att arbetet fortskrider i ett mycket långsamt tempo, och för att över huvud taget kunna publicera något, börjar vi att notera fastighetsägarna i modern tid och går bakåt. Reservation för feltolkningar.

I gamla skrifter förekommer namnen Klefwen, Klefven, Klefva och Klefvet, vilka syftar på den höjd, där gården är belägen. Hallsberg ligger på Närkeslätten, och färdas man söderut c a 6 km via Tomta vägskäl, kommer man till den s k Klevsbacken, och här tar skogsbygden vid efter slättbygden. Gården ligger också på krönet av backen, där en vägskylt pekar mot Blåberga, som är en by någon km längre in i skogen.

Det äldsta dokumentet, som vi har tillgång till, är en enkel karta från år 1795 över området Klevet-Blåberga-Römossen med gränser, som stämmer ganska bra med de nuvarande. Gårdarna, som fanns på den tiden, benämnes 1/8 hemmanet Klefva, 1/8 hemmanet Blåberga och 1/8 hemmanet Römåssen och motsvarar grovt platserna, där Åsa Egemar, Linus Gustafsson och Göran Gustavsson bor idag.

Vi har för Klevets del i vår ägo en karta upprättad vid Laga skifte år 1862. Den beskriver Klefvet 1/8 mantal, som omgärdas av Tomta ägor i norr, Hardemo Häradsallmänning och Kumla Häradsallmänning i väster, Blåberga bys ägor i söder samt Römossens ägor i öster. På kartan benämnes de första skiftena som A = 1/16 mantal och B = 1/16 mantal. Därefter har B delats upp i Ba, Bb och Bc med tydligt utmärkta gränser. Därefter har Bc delats upp i Bca och Bcb och senare Bb delats upp i Bba och Bbb.

För Blåbergas del har vi en karta upprättad vid Laga skifte år 1829. Den beskriver Blåberga 1/8 hemman, som omgärdas av Klefvets ägor uti Halsbergs socken i norr och väster, Kumla härads allmänning i söder och Römåsens ägor i öster. På kartan benämnes de första skiftena som A = 1/16 mantal, B = 1/32 mantal och C = 1/32 mantal. Därefter har B och C tillsammans år 1864 kallats 1/16 mantal och delats upp i nya beteckningarna A, B och C motsvarande 1:5 (5/192 mantal), 1:6 och 1:7 (7/192 mantal).

Vid tiden för Laga skifte 1829 fanns inga kartor att tillgå. Enligt protokoll omfattades Blåberga, Römåsen, Klefvet, Tomta by och Kumla Härads allmänning av allmänningens mätning 1815. Rågångarna var “lite krokiga”, men markägarna enades om, att en förnyad mätning i anslutning till Laga skifte skulle gälla hädanefter.

Klevet den 22 januari 2010

Conny Gustafsson